tisdag 6 november 2012

Besök på besök...

NU! ska jag berätta lite vad som hänt senaste tiden. Jag har varit slö på att uppdatera så fisken rinns...risken finns att det blir ett långt brev idag. :-)

Jag var till Hudkliniken och fick lite mer info om Necrobiosisen som jag fått. (Skrivit mer om det i tidigare inlägg.) Dessutom fick jag veta att jag har en annan hudsjukdom som heter Granuloma. Den är ofarlig men gav mig svar på varför jag har en knölig handled och ett stort knöligt utslag på låret. Det sitter i bindväven och går ofta över av sig självt. Däremot gör ju inte Necrobiosis Lupoidica det... Jag ska börja med att behandla med kortisonlösning som jag smörjer utslagen på båda smalbenen med och sätter över en platta (duoderm). Det ska sitta en vecka i taget, sammanlagt 5 veckor. Vi provar om detta funkar.* (Kommer lite mer info längre ner.)


Nästa stopp var på Ögonspecialisten Aleris. Det var dags att göra en ny ögonbottenfotografering för att undersöka nerverna i ögonen. Förra gången var där små blödningar. Till min glädje såg det mycket bättre ut denna gången! Nåt positivt! :-) Måste visa en bild på mina Disney-prinsess-ögon! Efter vidgande droppar ser man lätt drogad ut....


Och nu det senaste. Igår fick jag äntligen komma till Anders Nilsson, överläkare på Diabetesmottagningen.  Jag har besökt ett antal sköterskor och doktorer sen sist vi träffades så det var på tiden att vi fick snacka igenom min behandling.
Mitt socker har legat alldeles för högt länge nu som ni säkert läst om. Det märktes även på mina prover. Långtidsvärdet, Hba1c, ligger nu på 65. (För er som kan siffrorna). I runda slängar kan man säga att mitt blodsocker ligger nånstan i genomsnittsvärde på 12-13. När vi förde över data från min mätare så var det väldigt få värden som legat bra. Många gånger uppemot 20. Nu har även levervärdena blivit dåliga och lite högre kolesterolvärde. Mina nerver börjar kittla och domna i händer och tår. En varningsklocka!
Anders såg lite bekymrad ut och funderade länge... "Du är egentligen frisk som en nötkärna och vi vill ju att du ska förbli det!" (Blodtryck och diverse organ funkar ju som de ska). "Jag tycker det vore värt att testa pump! Den kostar ca 50 000 kr men pengar är ingenting i förhållande till att få dig att må bra!"
Kändes fantastiskt att höra detta. Nu får jag själv bestämma om vi ska prova insulinpump. Till att börja med får jag höja mitt basala insulin och måltidsinsulin (igen) och så ska jag få kontinuerlig blodsockermätning (igen) för att kolla värdena dygnet runt en tid. Min sköterska ska gå igenom och introducera pumpen.



* Anders kollade mina ben och undrade vad de tänkt egentligen på hudkliniken!? Han tror inte alls att kortisonet kommer hjälpa och sa att det ofta blir hudtransplantation istället! :-O Det är det enda som hjälper och de är väldigt duktiga på det i Malmö... Oooops! Jag håller tummarna för att det i alla fall går att behandla istället för en transplantation... Men det får bli ett senare problem! Nu ska jag få ordning på min hälsa i övrigt och hoppas att det blir lugnare på alla sjukhusbesök snart!

Ha en bra dag alla läsare! Hörs snart igen!

2 kommentarer:

  1. Pröva pump!!!!! Det är inte så svårt som man tänker att det ska vara och bs ligger mycket mer stabilt. Du kan bromsa och höja, det är inte ens i närheten som spruta! Jag själv lider av höga värden och pumpen har varit min räddning. Från att ta bs ca 1 gång i veckan till att testa 4 ggr per dag och få stabilare värden. Dessutom känner min kropp av när det stiger vilket jag aldrig kände med spruta. Låga värden har jag nästan aldrig!

    SvaraRadera