Jaha... :-(

Det är nåt hela tiden...

Var på besök hos Barnmorskan i fm. Barnets hjärta slår fint, blodvärdet är på topp! Men... äggvita i urinen och Ketoner... Hon frågade om jag haft mycket huvudvärk? Det har jag senaste veckan, men skyllt på för lite kaffe... Problemet är att dessa symptom kan tyda på Havandeskapsförgiftning. :-(
Nu blir det extrakoll på blodtrycket, som förvisso låg bra idag. Om det smiter iväg uppåt så är det inte särskilt kul... Jag ska på kontroll på fredag och måndag. Nästa torsdag blir det nytt ultraljud.

Jag är inte så insatt i Havandeskapsförgiftning, men det är ju inte så lyckat. Tydligen är det en mycket större risk för oss diabetiker att få det.
Kanske vi får träffa vår nya familjemedlem tidigare än beräknat? Såhär sent i graviditeten blir det oftast kejsarsnitt om Hf upptäcks...

Jaja, nu ska man inte gå händelserna i förväg! Det är ju inte fastställt! Bara en liten oro...

För övrigt är det ganska tungt nu på slutet. Händerna har inte blivit ett dugg bättre, snarare tvärtom. Kräks gör jag var och varannan dag och det har flera gånger resulterat i att jag fått insulinkänningar, alltså att jag inte tagit upp näringen eller sockret i maten så att värdena sjunkit jättefort. Då är det sött och soffläge som gäller tills stormen blåst förbi. Har varit nära att svimma flera gånger innan värdet stigit igen...

Ingen kul läsning för er denna gång... Men såhär är läget! :-)
Jag uppdaterar så snart jag vet vad som kommer att hända.

Hej svejs!

Kaffe och illaluktande stödskenor

Här kommer en hälsning från kaffestunden!
Idag är det fredag och man bara väntar och väntar på att familjen ska komma hem!
Var med Karla en stund i skolan på fm. Jag beundrar lärarna som står ut...
Nu är det en efterlängtad kopp Löfbergs Lila som får ta min tid! (Inget Zoegas eller Gevalia här inte eftersom det finns Värmlandspatrioter under samma tak...)

Mina händer har inte blivit bättre... Men det kommer de antagligen inte bli på ett tag. Var hos arbetsterapeuten förra veckan. Det som gissades vara karpaltunnelsyndrom visade sig vara nåt helt annat. Det är inte nerver i kläm utan inflammerade senor. Inte ett dugg bättre! Det heter med ett finare namn: Morbus de Quervain  (http://www.sodersjukhuset.se/Om-SOS/Organisation/Verksamhetsomraden/Handkirurgi/Patientinformation---Handkirurgi/morbus-de-quervain/)

Vad kan man då göra åt detta? Första steget är skenor som gjutits som stabiliserar tummarna. Jag ska inte röra på dem, utan låta senorna vila. De ska jag i första hand ha dygnet runt i 4 veckor. (Med avtagande endast vid dusch och sånt.) Lättare sagt än gjort! Jag får skavsår och smärre panik att vara spjälkad! :-O

Jag har jättesvårt att lyssna på kroppen och vila som jag ska. Jag tar av skenorna ibland och bakar, diskar, lagar mat... Vad ska man göra liksom? Jag kan ju inte bara går runt och inte använda händerna! Då blir jag tokig!
När 4 veckor har gått ska jag på återbesök till arbetsterapeuten. Hon tror att jag kommer att få fortsätta med skenorna eftersom jag har så mycket hormonförändringar i kroppen i och med både graviditeten och diabetesen. Och att jag främst ska vara glad om det inte blir värre... Pust...
Hjälper nu inte detta så kan det bli kortisonsprutor eller operation. Men det går inte göra så mycket under graviditeten. Vänta och se!
Jag önskar bara att jag kommer att kunna bära bebisen utan problem...

Kuriosa: Stödskenorna luktar redan fotsvett efter en vecka! :-P

Det var lite uppdatering. Förövrigt känner jag mig som en elefant och längtar tills bebben behagar komma ut!

Ha en fin helg!

Hemmasambo...

Jaha... Nu är man hemma om dagarna. I fredags jobbade jag mitt sista pass! Konstigt!
Sista 4 veckorna arbetade jag halvtid. Oftast 10-14.15. Det var riktigt skönt! Man kände att kroppen började ta slut efter halva dagen så att få gå hem och vila var en ynnest! Och nu, nu är jag helt ledig! Det är blandade känslor... Skönt för kroppen men en pina för den rastlösa... Det är ju trots allt drygt 2 månader tills bebben kommer.

Igår var jag på vårdcentralen för ännu en åkomma. Jag blir så trött! Mina handleder har totalhavererat. För ca 3 veckor sedan vaknade jag en morgon med att högerhanden värkte. Jag trodde att jag kanske legat på handen och hoppades att det skulle bli bättre under dagen när man kommit igång med rörelser. Men det hjälpte inte... Detta har blivit värre och värre och senaste veckan har även vänsterhanden börjat på samma sätt. Jag kan inte göra alla rörelser för det gör så ont! Det är värst på nätterna då jag till och med vaknar av smärtan. Då kan jag knappt lyfta vattenglaset som står bredvid sängen...
Efter att ha googlat på detta och även pratat med doktorn så verkar det som att det kan vara karpaltunnlar som spökar, alltså nerver som kommer i kläm. Det som dock inte stämmer är att man då brukar få domningar i händerna. Det känner jag inte alls av. Det är bara smärta och svullnad. Jag ska i alla fall till arbetsterapeuten om en vecka för att prova ut en skena till högerhanden. Den andra har jag redan en till sedan innan. Kul det kommer att bli att gå runt med båda händerna inpaketerade... NOT!

Hur som helst så är jag glad att graviditeten gått så bra som den gjort hittills! Den största biten har ju ändå handlat om diabetesen och riskerna med den. Och där har det gått över förväntan! Jag har fortfarande bra värden, med enstaka svängningar. Insulinet har jag såklart fått öka på lite till, men huvudsaken att värdena ligger på en bra nivå.
På torsdag ska jag till Helsingborg för ögonbottensfotografering igen. Hoppas att de små, små blödningarna inte blivit större och allra helst försvunnit!
För övrigt är det barnmorskan som gäller imorgon och nästa vecka blir det obstetriska i Helsingborg igen. Det är min skäl fullt upp med besök! Tror att jag kommer att få en ny ultraljudstid inbokad nu om några veckor. Enligt det schema jag fått över graviditet och alla instanser jag ska på så ser det ut som att det kommer bli UL varannan vecka framöver! Snacka om kontroll! Hoppas att bebben håller sig inom ramarna för normalstorlek... Spännande att följa utvecklingen.

Nu ska jag dricka upp sista slurken av mitt kaffe! Sen får vi se vad dagen kommer att innebära. Inget bestämt, vilket känns konstigt. Jag har lite små projekt som jag tänker ta itu med närmaste tiden. Bl a har jag tänkt måla lite tavlor, om händerna tillåter... Men om det blir idag, imorgon eller en annan dag får vi se! :-)

Glad höstdag på er!

Dags att tagga ner

Hej hej!

Nu har det gått ytterligare några veckor och jag är nu inne i 26:e veckan. Typ 2/3 av tiden har gått...
Sitter just nu och mår lite illa... Det är något som blivit lite värre på senare tiden. Jag kan inte borsta tänderna utan att spy och första delen på dagen är man inte sugen på något...
Kanske denna minskade matlust bidragit till att jag stått helt still i vikt sen graviditeten startade...? "Rena batningskuren ju" sa sköterskan häromdagen som tog mina blodprover och vikt. Jag är dock glad över detta då jag befarat att jag skulle gå upp 20 kg... ;-)

Diabetesen har skött sig bra, eller så är det jag som sköter diabetesen bra och i takt med att värdena ökar. Det gäller att hänga med i svängarna med insulinet. Jag får öka doserna hela tiden så smått. I denna fasen av graviditeten ska det tydligen vara normalt att det börjar svänga ännu mer! Just nu tar jag Lantus 24 + 50 enheter och Novorapid 24 x 3. Det är ganska stor skillnad på min normala dos/dag.
Jag är väldigt nöjd med mitt HbA1c i alla fall! Senaste kollen låg det på 43!

För två veckor sedan var vi på nytt ultraljud. Denna gången var det fokuserat på att kolla hjärtat. Vi frågade så fort vi kom in på salen om det gick att kolla i 4D och om vi kunde få några bilder! Eftersom det skulle vara en kort undersökning sa Dr Alf att det berodde på hur bra hjärtundersökningen gick och om han fick bra bilder på det i första hand... Så fort han satte igång ultraljudet såg vi hjärtat perfekt och det var enkelt för honom att kolla alla detaljer och mäta det han skulle mäta! :-) Så satte han igång 4D och vi fick komma in i en helt annan värld! Läskigt och fantastiskt på samma gång! Vi fick 2 bilder på "smurfen" varav den ena blev så här:

Tänk att man kan se alla detaljer så pass!! Vi är nu 100% säkra på könet! Vågar du gissa vad det blir? :-)

Veckan som gått har jag haft semester. Skönt! Jag har inte gjort speciellt mycket förutom att vila och ta det lugnt. Känns som att kroppen kräver det mer nu. 

Jag har varit hos doktorn på MVC och kollat min foglossning. De rekommenderade att jag skulle gå ner till halvtid på jobbet. Det kommer jag göra from måndag. From första veckan i oktober har jag fått beviljat havandeskapspenning så det är bara en månad jag kommer jobba halvtid. Helt sanslöst vad tiden springer på! Kanske är dags att börja se sig om efter barnvagn och spjälsäng...? 

Nu är det dags att aktivera storasyster Karla. Skolan har börjat veckan som gått så idag när vi är lediga får vi hitta på nåt. I alla fall gå ut en runda i det härliga vädret!
Emmy sover fortfarande och Jens ät ute på havet och fiskar. Vi får hoppas att det blir färsk fisk till middag idag!

Ha en bra helg gott folk!

Tiden springer iväg!

Oj va tiden går fort! Och jag hinner inte med att blogga... :-)

Jag har nu gått över halva graviditeten. Just nu i v 21. Allt har flutit på bra! Jag mår bra, förutom att foglossningen börjar göra sig känd och det är tungt att jobba en hel dag... Men jag tycker att det har gått bättre än förra graviditeten då jag blev sjukskriven efter halva. Vi får se hur länge jag står ut... Har i alla fall sökt havandeskapspenning och om det går igenom så kommer jag att jobba fram till slutet av september.

Blodsockret har legat fantastiskt bra hela tiden! Senaste veckan har det börjat svänga... Pratade med sköterskan i telefon imorse och som jag redan anade så är det helt normalt. Det är inte mig eller mitt matintag det är fel på utan det är naturligt för en gravid diabetiker att man hela tiden får höja sina insulindoser. Man vill ju inte att bebisen ska må "för gott" i magen av mitt socker för det blir liksom lite väl mycket att krysta ut då...
Jag har fått höja min Lantus (långtidsverkande) till totalt 68 enheter om dagen (24 + 44) och Novorapid (måltidsdoserna) till 18-20. Känns konstigt att ta mycket mer än vanligt men huvudsaken att vi båda mår bra!

Vi var på ultraljud för några veckor sedan och som förra gången var jag jättenervös... Jag hade inte känt så mycket i magen och jag hade gått ner i vikt... Men, det var inget fel! Allt såg jättebra ut! :-)
Min lill* fis rörde sig massor och allt ser ut att sitta där det ska!

Tänkaren...

Vecka 21

Det var lite bilder det... Senaste bilden på magen tog jag i förrgår så den är mest aktuell. Nu syns det verkligen... :-) Det är skönt för när man är nygravid och ingen ser som inte vet så vill man bara skrika: "Hallå! Jag ska ha barn!" Men nu är det ju ingen tvekan...

Sista veckorna har jag börjat känna mer och mer rörelser och nu är det "rutin" att det bökas och stökas på kvällarna! Det är så mysigt och man känner att man har kontakt med bebben.
Och förresten... Vi vet till 90% vad det är för sort... Men det är en hemlighet... ;-)


Det var allt för idag!

Semester och vila

Sååå skönt med 3 veckors semester!
Verkar som att kroppen gillar att varva ner för jag skulle nog kunna sova hur mycket som helst om jag bara kunnat strunta i allt annat... ;-)

Vi började semestern med att åka till Värmland lörd-tisd. Äntligen fick jag se den sidan av landet i solsken! Det har jag inte lyckats med tidigare. Vi hade det så gött och träffade Jens släktingar.

Igår var det skolavslutning för Karla! Hennes första! Hon var så fin! :-) Lite 50-tal?

Idag har jag varit på Helsingborgs lasarett för ännu ett läkarbesök. Vi satt i väntrummet i en timme pga förseningar, men besöket tog 5 min! :-/
Allt är bara bra hittills. Värdena ligger bra och bara små justeringar behövs i insulindoser. Mitt blodvärde ligger på 136 och förra gången 140. Snacka om perfekt! Blodtryck är också kanon! Inget att klaga på alltså. Jag gick upp ett par kilon i början av graviditeten men har gått ner dem igen... Så jag lär väl slippa att gå upp 20-30 kilo denna gången också! ;-) Med Karla slutade det på 12 kg och det är ju vad barn, extra vatten och blod väger.
Jag har fått tid för nästa ultraljud som kommer bli 1 Juli. (Kommer eventuellt flytta tiden nån dag framåt eller bakåt) Spännande! Känns alltid lite läskigt innan man vet om allt är som det ska. Samtidigt längtar man ihjäl sig till att få se knytet igen! :-D

Visst växer magen! Här i v. 16. Idag har jag gått in i v. 17. Tiden går fort... Snart halvvägs!

Eventuellt ska vi börja fixa och förbereda lite här hemma under semestern för sen kommer hösten bara rusa fram! Karla och Emmy ska byta rum och då blir det automatiskt att man får fixa färg på väggarna. Karla får dela rum med knytet så länge vi bor här i lägenheten. Inget hon har något emot i dagsläget. Vi får väl se hur det urartar... ;-)

Nä, nu får det vara nog för idag!

Vi ses!

Ingen hemlighet längre!

Goa vänner och trogna läsare,
nu är jag tillbaka!

Anledningen till att det dröjt är att jag hållt inne med en liten hemlighet... Sist jag skrev ett ordentligt inlägg hade jag precis fått min pump. Efter två veckor upptäckte jag att jag har en liten bebis på G! :-)
Det var en total överraskning för alla inblandade parter! Doktorn och sköterskan tyckte att det var bäst att lägga pumpen på hyllan I 9 månader och gå tillbaka till sprutor eftersom jag inte vant mig vid den. Känns helt ok faktiskt även om jag var glad over att ha fått pumpen.

Nu är det så att jag fått flytta från Ängelholms sjukhus till Helsingborg. Både Diabetesläkare, sköterskor och mödravården samverkar där och har lite bättre koll på såna som mig! ;-)
Varje vecka har jag kontakt med teamet på Obstetrisk mottagning. Mina värden skickas en gång i veckan via en Diasend-apparat. Där utvärderar de hur jag "skött" mig och om insulindoserna ska justeras. Hittills har det fungerat over förväntan och mitt Hba1c (långtidssocker) har sänkts! Jag tar sammanlagt 56 enheter Lantus och 14 x 3 Novorapid om dagen.
1 gång i månaden träffar jag en doktor på mottagningen och nya värden tas. Anledningen till att mitt blodsocker behöver ligga så perfekt som möjligt är för att barnet annars kan bli väldigt stort...

Jag kommer att få gå igenom ett antal Ultraljud under denna tiden. Hittills har jag gjort 3 och jag är bara i v. 13... Senast idag! Jag var så nervös så jag bröt ihop i väntrummet innan... Känslan sa att det antingen skulle vara kromosomfel, saknad av lemmar eller typ 3 barn... Men jag är betydligt lugnare nu! Bebben vinkade och såg så fin ut trots sin ringa ålder! Vad som kan ses nu så sitter alla viktiga organ på rätt ställe och hen utvecklas som den ska! Att det skulle vara kromosomavvikelse är bara risk 1 av 7500 efter KUB-testet. (Kombinerat blodprov och UL) Jag är så lättad!
Nu känner vi att det går att släppa bomben till allmänheten. Det börjar ändå synas redan... ;-)

Jag har mått bra och tillskillnad från graviditeten med Karla så har jag inte mått nämnvärt illa. Bara hormonerna som spökat med tillhörande humörsvängningar...

Den stora bomben som väntar är att berätta för storasyster Karla 7 år... Men hon har redan frågat om jag väntar barn för hon tycker jag har blivit så tjock... ;-) Får väl avslöja det nu då...

Nu får det räcka för idag!
Tänkte lägga upp några bilder men datorn vägrar, så det får bli nästa gång!

Kram på er där ute!

Kort inlägg...

Kära läsare och följare av min blogg,

Tappa inte hoppet! Jag återkommer snart med mer att läsa och uppdatering av min vardag!
Det är lite mycket annat runt omkring just nu så jag har inte riktigt haft ro att sätta mig ner och författa ordentligt...

Tills nästa gång,
ha det så bra!

One-week-anniversary...

En vecka har gått.

Det har varit med både skräck och förtjusning jag försökt bekanta mig med pumpen.
Tycker att i det hela har det gått bra. Man försöker laborera med olika ställen att bära den på...
Värdena har legat ganska hyfsat. Med sköterskans dagliga telefonkontakt har vi kunnat utvärdera värdena hela tiden och korrigerat doserna. Tycker att vi börjar närma oss bra resultat!

I fredags var första gången jag skulle byta infusionsställe... Det gick väl sådär... Jag var så nervös att jag skulle missa nåt eller göra fel! Med darriga händer försökte jag fylla insulin från flaska till insulinampullen... Utan att få bubblor... Det gick åt några försök innan jag kunde känna mig nöjd, och då hade jag hunnit stressa upp mig ganska mycket.
Nästa steg var att försöka få ordning på infusionssetet och skjuta in nålen... Glömde ta bort lilla skyddscylindern på nålen så när jag spände fjädern och sköt så hände ingenting! Fattade först inte vad jag gjort för fel! Gjorde om det igen... Efter det såg jag var problemet låg... Hmm... Lite väl trubbigt...

Igår gjorde jag om proceduren. (Det ska göras vart tredje dag lagom tills inulinet tagit slut i ampullen och för att det inte ska bli sårigt vid insticket.) Då gick det mycket smidigare och fortare! :-) Tur man lär sig snabbt och inte gör om samma misstag flera gånger!

Det är ju också tur att man byter ställen att sätta nålen... Hmm.... ;-)

Jag har nu också fått tummen ur och städat Linneskåpet. Där kan jag förvara mina dagliga prylar. Inte klokt vilket apotek man samlat på sig! :-O Och då är inte kylskåpet inräknat där en hel hylla går åt att förvara insulin och pennor...

Tycker att jag haft mer energi idag än på länge. Vet inte om det beror på pumpen eller bara slumpen. Oj! Det rimmade ju! ;-)
Städat har jag gjort och det behövdes. Snart hämta Karla från skolan. Jag har lovat att vi bara ska mysa i eftermiddag.
Igår vid läggdags sa hon: -Mamma, jag önskar att du var min snuttefilt!.... Så sött... ;-)

Ha det bra alla följare av mig blogg!

Pumpbärare!

Japp! Nu är det ett faktum. Pumpen sitter där den ska!
Gårdagen var snurrig som jag trott... I 3 timmar satt jag och koncentrerade mig till 110% på sjukhuset. Min sköterska Inger och en tjej i min egen ålder som jobbar för pumptillverkarna förklarade, visade och lät mig praktisera.
Det är mycket som ska nötas in i hjärnan nu och bli till rutin. Hur man laddar pumpen med insulin från flaska (utan att få luftbubblor), hur man sätter in nålen och monterar slangen som sedan sätts fast i pumpen, vilka doser som passar mig, vad jag gör om det skulle bli ett stopp i insulinflödet mm mm...
Och inte minst vart man bäst gör av pumpen i vardagen. På vilka sätt man kan "gömma" den utan att den är i vägen eller syns utanpå kläderna...
Känner mig inte ett dugg sexig just nu faktiskt... Man går med en pump på sig och känner sig dessutom plufsig för övrigt... Jag satsar just nu på att måla naglarna varje kväll i olika kulörer för att känna mig lite fin... ;-) Vad sägs om kvällens val som matchar min nya kompis?

Ett stort MÅSTE just nu är att städa i badrumsskåpet och göra lite mer plats för alla medicinprylar. Min lilla diabeteshylla är redan full och nu ska många fler grejer dit... Sprutor behöver jag ha kvar på ett reservlager ifall det skulle strula med pumpen och alla delar jag fått nu tar ganska stort utrymme.

Jag har fått en ny blodsockermätare som jag även kan mäta ketoner med. (Giftiga syror som bildas vid insulinbrist) Eftersom jag inte har något långtidsverkande insulin som jag hade med sprutorna så måste jag hela tiden få insulinet via pumpen. Stoppas tillförseln av insulin kan man bli jättesjuk inom några timmar som då kallas ketoacidos. Då är det akuten som gäller... Men med ketonmätaren så kan jag hålla koll om något skulle inträffa. Känns tryggt!

Jag har haft pumpen i ett och ett halvt dygn nu. Ikväll hade jag värdet 7,4 innan kvällsmaten och 6,3 ett par timmar efter! Det känns väldigt bra! Nu i början är det lite experimenterande med doser såklart. Men det verkar som att vi kommit fram till en ganska bra nivå redan från starten! Nu kan det bara bli bra!

Oj va klockan blivit mycket! Dags att slänga sig i sängen och vila upp sig innan det är dags för en ny dag på jobbet.

Go´natt alla!

Spänning...

Oj! Längesen jag var inne här på bloggen ser jag...

Det har varit rörigt som vanligt. Som många andra familjer denna tiden på året har vardagen kantats av diverse förkylningar och febertoppar. Det går liksom bara runt, runt.
Bilen har rasat, skrotats och en ny har införskaffats. Också en rolig historia som jag har lagt bakom mig nu...

Nu ser jag fram emot tisdag! Då! Då! Några timmar är inbokade på sjukhuset för introduktion av insulinpumpen! :-)
Jag har fått två paket på posten...

En kär gåva på runt 40 000 kr! Inte ofta man får så fina presenter! ;-)
Först kom pumpen i en fin låda och nästa paket innehöll infusionsset och slangar. 

Jag känner mig både lite nervös och glad inför detta. Oron är väl mest över allt nytt man ska lära sig... Typ som med alla andra tekniska prylar. Jag älskar nya mobiler, datorer och tv-apparater men hatar att läsa instruktioner... Man vill liksom haja på en gång! Jag antar att det är som i början av diabetesen när alla tankar gick åt till att tänka när man ska ta nästa prover och nästa spruta osv... Tillslut går det på rutin. Jag önskar att jag redan är där med pumpen. Att den tillhör vardagen så mycket att man knappt tänker på vad man gör.
Jag ser med spänning fram emot hur min hälsa kommer att påverkas. Är detta något för mig? Kommer jag ångra mig och sakna sprutorna eller är detta det bästa som kan hända? Jag har positiva tankar i alla fall och jag tror att det kommer bli jättebra! Att jag kommer känna mig piggare och orka mer! Och att mina provresultat blir betydligt bättre!

Nu är det dags att slöa framför en film. Söndag fm och jag har redan hunnit städa och tvätta med hjälp av Jens. Karla leker med en kompis och Emmy har inte stigit upp... En stunds avslappning kan vara på sin plats. Har en liten längtan ut i friska luften. Kanske blir en längre promenad i em trots att det blåser kallt...

Vi hörs! Förmodligen senare på tisdag... ;-)

Det går bra nu!

Så skönt det var att visa upp bättre värden när jag var på återbesök hos Inger i torsdags! Jag lämnade tillbaka min kontinuerliga mätare och vi utvärderade kurvorna under en veckas tid.

När mätaren sattes in korrigerade vi min Lantus från 28 till 36 enheter. Jag har haft en tendens att ligga alldeles för högt på natten och morgonen. Mina måltidsdoser av Apidra lät vi vara som tidigare mellan 10-14 beroende på vad jag äter. Nu har jag legat mycket bättre under nätterna och morgnarna! Så skönt! Efter en lång tids tokhöga värden och mixtrande med doser upp och ner så är det fantastiskt skönt att se en förbättring! Vi kom fram till att måltidsdoserna funkar bra och att jag ska höja Lantusen ännu lite till, till 40 enheter. En ganska stor skillnad jämfört med 28 som jag haft länge... Förhoppningsvis kan detta göra att jag mår så mycket bättre och att jag får ett stabilt socker när det är dags att sätta in insulinpumpen!
Tid är inte bokat än men det kommer förmodligen bli i februari eller mars.

Jag måste säga att jag känner mig mycket piggare och orkar mer än på länge. Man fattar knappt hur beroende man är av insulin och rätt mängd förrän efteråt! Såklart hoppas man ju på att övriga värden i kroppen stabiliseras fort. Mitt Hba1c och Levervärdena var ju inte så bra sist vi kollade i november.
Men jag har sagt länge att år 2013 ska jag bli mycket piggare och inte ge mig förrän jag får den hjälp jag behöver och jag är på god väg redan i januari!!! :-)

Nu sitter jag i soffan och bloggar samtidigt som en hantverkare målar taket i badrummet. Det är verkligen på tiden eftersom vattenläckan var i november... Hmmm... Många turer med det där eländet...
Men, skit i det! Idag ska jag ha det bra! Vid 12 ska jag på ansiktsbehandling! Tjoho! Fick ett presentkort på Electa av mina arbetskamrater när jag fyllde år och jag tyckte det kunde passa att utnyttja det idag. En riktig djuprengöring med diamantslipning. Hur lyxigt låter inte det!?! :-D

Idag tar jag den rogivande vägen...

Sköt om er där ute för det ska jag!
På återseende!

Återbesök på Hudmottagningen

Tisdag. Ledig. Det betyder ofta att jag har något läkarbesök inbokat. Så också denna dag.

Imorse var jag på Hudmottagningen för att visa upp mina ben igen. Det har gått ett tag sen jag fick min kortisonbehandling av min Necrobiosis. Behandlingen gick ju sådär till att börja med... Jag fick som brännmärken av duodermplattorna men nu några månader efteråt så ser det mycket bättre ut!

Före, under och efter behandling på vänster ben

Det känns jätteskönt att det blivit så pass bra! Det mesta som syns är ärren efter biopsin. Det kommer väl antagligen inte försvinna.

Tyvärr har plötsligt det andra benet blivit "angripet" på några ställen...

Höger ben

Vi ska nu prova en intensivbehandling med kortisonkräm. Allt för att det inte ska växa och bli större.
Hoppas det hjälper...

Idag tog jag bort min CGMS-mätare. Så skönt att dra ur den efter en veckan! Jag ska lämna tillbaka den och utvärdera denna veckas mätning på torsdag morgon. Jag hade kunnat ha den kvar till torsdag om jag velat men det kändes som det räckte... Det började bli lite irriterat på magen där sändaren satt. Vad jag har kunnat utläsa själv under veckan så har sockret legat mycket bättre än på länge! Jag tror att höjningen av Lantusen från 28 till 36 enheter gjorde susen! Nu väntar jag bara på att pumpen ska komma på posten och en tid för introduktion ska bokas! DET KOMMER BLI BRA DET HÄR! :-)

Känner hopp! :-)

Hej på er!

Idag känner jag mig gladare än på länge!

Jag har varit hos diabetssköterskan Inger på morgonen. Vi hade bokat in ett möte för att återigen sätta in kontinuerlig blodsockermätning. I slutet på november när jag gjorde det senast blev jag sjuk och fick översvämning i lägenheten så de värdena blev ju ganska svåra att läsa av... :-)
Nu har jag fått en ny sändare som jag ska ha i 9 dagar.

Vi pratade om hur jag mått senaste tiden och jag har inte varit piggare... Fortfarande höga värden vilket resulterar i trötthet, koncentrationssvårigheter och svamp... :-/ Det känns som att inget hjälper och att jag inte har kontroll på min kropp eller över min diabetes. Inger tyckte att jag skulle höja mitt basinsulin, Lantus, från 28 enheter till 36 för att se om mina morgonvärden blir bättre. Det får vi se nu under veckan som kommer.
Hur som helst tog jag upp ämnet igen om insulinpump. Eftersom doktorn vid senaste mötet sa att jag med sannolikhet skulle ha pump innan våren så frågade jag hur de tänkt nu när jag ska höja, sänka och höja mina sprutdoser hela tiden och det ändå inte blir bättre?? Inger svarade: "Ja men vill du testa pump så är det klart du ska det!" (Öhh, jaha? Har jag inte varit tydlig nog innan då eller?)
Hon tog direkt fram flera sorters pumpar och visade mig hur de fungerar! Hon tyckte att de har väldigt lika funktioner och att det var helt upp till mig vilken jag vill ha.
Jag vände och vred på dem och fastnade för Animas Vibe som jag nånstan i bakhuvudet kände igen och vet att jag läst om. Den har en tydlig skärm med flera färger så det är lätt att läsa, den var smidig och lätt och vattentät.
"Vilken färg vill du ha?" frågade Inger. Hmmm..... Ja.... Ska jag göra min dotter glad så väljer jag rosa ju... Men nu är det ju jag som ska leva med den och den ska bli min bästis.... så det blev en grön! ;-)

Nu är den beställd och jag Inger ska boka in en tid tillsammans med företaget som tillverkar Animas så jag ska få den bästa genomgången och starten. Spännande! Jag hoppas att jag kommer trivas med pump och att jag äntligen kan må så mycket bättre!!

Nu ska jag läsa på lite: http://rubinmedical.se/?DocumentIDSub2=87&DocumentIDSub=37&DocumentID=36&Show3=%281%29&Show2=%280%29&Show=%284%29&Lang=sv_SE

Om en stund ska jag hämta min lill-tjej på skolan och efter en mysig em ska jag sticka till form & figur för ett Zumbapass! En bra ledig dag idag! :-D

Tack för titten och skriv gärna en kommentar om du har erfarenhet av pump eller Animas Vibe.

Hej svejs!

Spridda ämnen

Sköna söndag!
Det kan man säga när man är ledig och vet att man inte ska jobba förrän på onsdag! :-D Gött! Det mesta av dagen har gått åt till att städa ordentligt. Känns fantastiskt när det är klart!

Häromdagen fick jag ett vadderat kuvert på posten. Jag har skickat efter ett armband som jag ska bära som en säkerhet. Det kan ju faktiskt vara nåt som räddar mitt liv om det skulle uppstå en situation då jag inte kan tala för mig själv.

Det är gjort av stål och ganska diskret ändå. Jag gillar det till skillnad mot många andra diabetessmycken. Känner mig nöjd!

----------------

Att vara florist med vissa allergier är inte alltid så smidigt... Denna tiden på året är det väldigt mycket dofter och framförallt växtsafter som inte är att leka med... Eller vad sägs som denna snygga bilden? Jag skulle ju bara snitta lite Hyacinter... Hmm...

----------------

Imorgon har jag tagit extra ledigt från jobbet. Karla börjar nästa termin på tisdag och imorgon hade hon blivit ensam på fritids. Ett tillfälle för oss att bara ha det mysigt! Min lilla skitunge som jag älskar så mycket!!!

Vi hörs igen! Ska ju på en del besök i sjukvården framöver så jag kommer uppdatera hur det har gått...
Hepp!

Tillbaka igen!

Hej hej!

Det var ett tag sen sist!

Anledningen till mitt blogguppehåll är helt enkelt att jag har haft fullt upp. Jobbat som en galning nu vid jul och nyår. Hälsan har varit lite si och så som vanligt. Inget nytt på fronten. Som alltid har mitt socker legat tokigt... Stress gör ju att det är svårt att ha kontroll på sina värden och eftersom det inte var bra innan så...
Men vi har kunnat njuta av några dagars ledighet tillsammans som familj i alla fall och det gör gott för själen!

Jag har fått tider inbokade både hos min diabetessköterska, för en ny kontinuerlig mätning, och på hudkliniken för mina ben. Jag har bestämt att jag ska få ordning på min hälsa nu!!! Nu ger jag mig inte!

Eftersom klockan är läggdags för längesen så nöjer jag mig med detta lilla inlägg idag och lovar att återkomma igen inom kort!

Go´natt! :-)